29/6
Talk to me ?
Undrar seriöst över hur fan man ska göra? Hur ska man kunna veta vad som är rätt när det känns så jävla bra men så fort man är ensam så kommer ångesten och tankarna? Det är ganska mycket just nu, nästan alldeles för mycket.
Men jag menar, vad ska man göra åt det? Finns det ens något som kan förklara saken? Något som kan bevisa?
Jag hittar ingenting som hjälper mig att hitta en riktig anledning eller mening. Jag saknar saker som jag hade förut, jag längtar efter vad framtiden har att erbjuda mig, det är så jävla svårt. Vilka val ska jag ta? Vad blir rätt och vad blir fel ?
Att se konsekvenserna av mina handlingar är inte alltid bra för mig, mestadels inte alls faktiskt. Jag förstår liksom inte varför jag ska behöva gå igenom detta så hårt och just nu, jag önskar bara det var lite lättare att hitta anledningar och förklarningar. Snart är det dags, snart bär det av liksom. Vad kommer bli rätt? Vad kommer bli fel? Jag är typ rädd, jävligt rädd. Bara rädd. Orolig. Jag har ingen, absolut ingen aning om hur saker kommer att bli eller kommer kännas.
Jag hoppas att det hjälper mig att komma ifrån saker lite nu och inse och bara att hjälpa mig att inse, förstå, göra beslut. Hjälpa mig själv. Jag hoppas att vissa förstår att det verkligen gör ont, det känns nästan varje dag.
Jag förstår att jag förlorat en del av mig själv, men försöker jag bara blockera mina tankar?, mina känslor?
Men jag menar, vad ska man göra åt det? Finns det ens något som kan förklara saken? Något som kan bevisa?
Jag hittar ingenting som hjälper mig att hitta en riktig anledning eller mening. Jag saknar saker som jag hade förut, jag längtar efter vad framtiden har att erbjuda mig, det är så jävla svårt. Vilka val ska jag ta? Vad blir rätt och vad blir fel ?
Att se konsekvenserna av mina handlingar är inte alltid bra för mig, mestadels inte alls faktiskt. Jag förstår liksom inte varför jag ska behöva gå igenom detta så hårt och just nu, jag önskar bara det var lite lättare att hitta anledningar och förklarningar. Snart är det dags, snart bär det av liksom. Vad kommer bli rätt? Vad kommer bli fel? Jag är typ rädd, jävligt rädd. Bara rädd. Orolig. Jag har ingen, absolut ingen aning om hur saker kommer att bli eller kommer kännas.
Jag hoppas att det hjälper mig att komma ifrån saker lite nu och inse och bara att hjälpa mig att inse, förstå, göra beslut. Hjälpa mig själv. Jag hoppas att vissa förstår att det verkligen gör ont, det känns nästan varje dag.
Jag förstår att jag förlorat en del av mig själv, men försöker jag bara blockera mina tankar?, mina känslor?
Åh, jag har verkligen det jobbigt med mig själv nu.
Jag vill bara kunna ta det där andetaget,
vakna och inse att de dåliga bara var en hemsk dröm.
Men herregud, varför finns det så mycket skit?
Äh, whatever. Godnatt
Jag vill bara kunna ta det där andetaget,
vakna och inse att de dåliga bara var en hemsk dröm.
Men herregud, varför finns det så mycket skit?
Äh, whatever. Godnatt
Kommentarer
Postat av: Sofie
ta det som det kommer, oroa dig inte så mycket. det kommer alltid lösa sig till slut. även om det ser förjävligt ut, så kommer man alltid ut ur skiten automatiskt.
det är typ som... är man seg i huvet och inte får något jobb, till slut får man pengar av socialen :)
Postat av: Helgona
Kram i massor...
Trackback